Petsklubb<3

Hej hej! Jag tänkte berätta lite om våra katter. Jag är inte den som ägde Findus, jag är den som äger kaninen Puzzel (ifall det säger dig nåt). Eftersom jag inte vill nämna mitt idjentliga namn kan ni kalla mig för Olle. Jag vet, det är ett Killnamn och jag är en tjej men jag har haft det smeknamnet ett tag. Jag orkar inte berätta hur jag fick det.
Hur som helst, katterna ja. Vi bor på landet i ett stort hus, över bron bortom skogen, vill säga mitt i ödemarken. Men det är ett bra ställe för katter och andra husdjur. Våra första katter var Kalle och Hobbe. Namnen var hämtade ur en serietidning. Det var två år innan jag föddes. Kalle var svart och vit och Hobbe grå. Jag och mina då tre syskon (jag har en o-årig lillasyster nu) växte upp med dem. Men så hände det hemska. Kalle försvann en natt. Vi antog att han blivit tagen av räven. Så nu fick Hobbe ett stort revir. Många år efter det (Hobbe var redan 14) skaffade vi en till katt. Pappa och mamma hade inte berättat det, helt plötsligt var han där med honom: Linus. Han var grå och väldigt söt. Alla älskade honom från första stund. Tiden gick och vi upptäckte hur speciell han var. Han brukade krypa  ihop på bröstet och sänka huvudet och spinna. I bland gick han och sa god natt till alla. Nu kanske du undrar varför jag säger "gick" och "brukade" istället för "går" och "brukar". Linus försvann. I en hel vecka. Han kom tillbaka, haltande och blodig. Han hade blivigt överkörd. Pappa for in till djursjukhuset men det fanns inget att göra. De avlivade honom direkt. Vi begravde honom i hagen, där hans kompis Hobbe också vilade. Hans begravning var den smärtsammaste jag varit med om. Han vilar med sina räckleksak och boll. Om någon skulle fråga ifall jag saknade honom nu när han är borta skulle jag säga: "Han är inte borta. Han är död, ja, men inte borta. Han är inte borta fören han lämnat mitt hjärta och det kommer han aldrig att göra"
Nu håller vi på att söka efter en ny katt men mamma är så petig att det känns som om vi aldrig kommer att hitta någon. Suck. Nej, nu måste jag totera mig själv med matteläxan ett tag, ses!

Kram Olle